Om produkten
Minimikravet på mognadstiden är 7 år, men på Poças Junior är det oftast mycket längre och vi får veta att Poças Junior fortfarande har Colheita-viner från 1964 och 1967, som ännu inte har buteljerats. Poças Junior spelar alltså på alla tangenter när det kommer till Colheita och för vissa hängivna portkännare har flaskor från samma årgång, men från tappningstider som spänner över en liten människoålder, blivit samlarobjekt.
Dessa år är det Maria Manual Maia som har hand om vingården och när druvorna kommer till källaren är det Jorge Manual Pintao som tar över, konsulterad av sin vän Luis Rodrigues. Druvorna är de traditionella sorterna Tourige Nacional, Touriga Franca, Tinta Roriz, Tinta Barroca och Tinto Cão från 40- till 90-åriga rankor och eftersom rankorna står i blandad skönhet på flera av terrasserna har man beslutat att det vore oseriöst att försöka lista en verklig druvblandning. Poças Junior uppger alltså nu att deras Colheita Portviner är baserade på så kallade Fieldblends.
Grooming sker redan under plockningen och bara de bästa druvorna kommer ner i plastlådorna för att bäras till närmaste väg och sedan köras upp till stora moderna Quinta da Quartas, där Pocas har samlat sina produktionsanläggningar sedan 1988. Efter jäsning och tillsats av konjak får vinet vila till tidig vår då de bästa satserna smakas av, som sedan förvandlas till mindre fat för att antingen sluta som Vintage Port eller som högklassig Colheita.
Beroende på tidpunkten för tappning går upplevelsen från en utgångspunkt som är i familjen av den nedtonade LBV Port till mycket sofistikerad Tawny Port, och om du fångar en Colheita som buteljerades för 10 år eller mer sedan blir upplevelsen en hela tredje. Det är ganska fascinerande.
Servera med till exempel panforte, panettone, mogna ostar, både hårda och blåa, eller som aperitif, eller, eller som det uppfriskande glaset efter middagen eller efter en lång dag på jobbet.